Kräftskiva i lördags. Mängder med folk, alkohol, kräftor, mat.
Två timmar senare låg jag i en soffa i ett tomt och tyst föräldrahem.
Magen spökar, det går i släkten, jag vet. Vill inte operera, vill bara att det ska gå över men istället för det ont.
Två dagar senare med mental reboot. Skogens alldeles särskilt speciella susiga tystnad.
Insekter, spindelväv, stövlar, föräldrarna och hunden och kantareller, alla dessa kantareller.
Det här behövdes just nu i mitt liv.
Mina vansinniga projekt, idag borde boken levereras till honom. Jag vet inte om han kommer att förstå att det är jag som skickat den.
Jag pratade med en vän om det, och ja, jag har svårt att släppa taget. Borde jag bara inte struntat i det, jo, det borde jag nog ha gjort.
Men jag vill fortfarande att han ska läsa boken, även om han inte vill ha mig så får han bra litteratur.
No comments:
Post a Comment